Bidrag – definition och omfattning

Bidrag är per definition någonting som ges i syfte att uppfylla något slags behov. Men i flera sammanhang handlar bidrag om sådant som bara fyller en viss del av behovet. Däremot kan bidrag som fyller alla behov bära andra namn, som exempelvis understöd, bistånd eller underhållsbidrag. Bistånd handlar om större insatser från bidragsgivare vars syfte är att minska fattigdom. Det är ofta långsiktiga målsättningar med förebyggande syfte.

Ekonomiskt bidrag kan utdelas av staten, EU, länsstyrelser, kommuner samt stiftelser. Några mottagare av bidrag är bland andra sjuka, funktionsnedsatta eller behövande familjer. Bidragen ges ibland direkt till enskilda personer, till etablerade organisationer eller till olika ändamålsriktade föreningar såsom idrottsföreningar, välgörenhetsorganisationer, patientföreningar, invandrarföreningar, kulturföreningar, religiösa trossamfund med flera. Bidrag som skänks från en allmännyttig stiftelse är normalt skattebefriade i Sverige, för både mottagaren och givaren. Några exempel på vanliga bidrag är studiebidrag, barnbidrag, bostadsbidrag, försörjningsstöd och EU-bidrag. Men bidrag kan även ha ett djupare och mer ideologiskt perspektiv.

Det ideologiska perspektivet på bidrag

Ett annat perspektiv på bidrag är att det även är en rättighetsfråga, vars syfte är att skapa bättre fördelning av samhällets ekonomi. Detta är ett ideologiskt tankesätt som inte bär en lika negativ klang, utan ser bidrag som en naturlig och framkomlig utväg ur fattigdom och orättvisor samt verkar för en större mångfald och inkludering i samhället.

Man ser bidrag från två olika perspektiv. Det ena är en ideologi där vi utgår från att bidragstagarna varken kan eller vill ge någon nytta. Syftet är att bygga ett samhälle utan några bidrag alls, genom att varje samhällsmedborgare tillhandahåller den ersättning som den förtjänar utifrån den nytta som vederbörande gör för samhället. Å andra sidan har vi det andra perspektivet som ser bidrag som ett sätt att skapa omfördelning i samhället. Här har de människor som har rikedom, trygghet och fördelar skyldighet att via skatt bidra med större jämlikhet, eftersom bidrag har i syfte att ge alla människor lika möjligheter. Dessa två falanger kan vi se som det borgerliga, kontra det socialistiska perspektivet. I slutändan leder dock båda dessa ideologier till samma slutsats, vilket är att de med otillräckliga inkomster måste få bidrag för att klara sig. Den stora skillnaden uppenbarar sig bara i samband med hur bidragen förändras och fördelas.

Det borgerliga perspektivet

Enligt det perspektiv som vi kan kalla det borgerliga, är bidrag en gåva som skattebetalarna i samhället betalar ut till övriga behövande. Indirekt betraktas detta som en tung och onödig belastning som skattebetalarna tvingas betala ut för att inte den sociala ojämlikheten och oron ska bli så stor att vårt samhälle slutar fungera.

Det socialistiska perspektivet

Enligt det andra perspektivet som vi istället kan kalla socialistiskt är bidrag snarare en slags samhällsrättighet och omfördelning som är mer av en offensiv handling. Detta för att närma sig det gemensamma målet om en mer rättvis och jämlik värld. Bidrag används alltså för att i någon mån jämna ut de ofattbara löneskillnader som politiken och näringslivet tillsammans skapar.

Lämna ett svar

Your e-mail will not be published. All required Fields are marked